Just nu hatar jag mig själv så jäääääävla mycket. Har aldrig haft ngn sån ångest tidigare! Ångar så enormt jävla mycket att jag lät dig dra själv och att T inte fixa skjuts, att talla va så jävla äckligt fittiga. Jag ångrar att jag drack annars hade jag varit hos dig nu. Jag vet inte vad jag ska göra eller ta vägen, vet ingenting. Alla tankar snurrar runt runt i huvuvet och jag klarar fan inte av att få ett sånt samtal, nästa samma samtal som för mindre än ett halvår sen, mycket mindre. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Alla sover. Och nu av alla ggr har jag iiiiiiingaaaaa pengar på mobilen, jävla horfitt saker. Blir så jävla less på mig själv. Ikväll av alla dagar och ggr. Då ska jag inte ha ngnting. Jag vill inte ens väcka mamma vid den här tidpunkten. Fyfaaaan. Är så jävla arg på mig själv. Förlåt älskade du, för att jag lät dig dra. Förlåt, verkligen. Vet inte vart jag ska ta vägen. Allt är kaos. Snälla låt allt bara vara en onödig jävla dröm och låt det aldrig hända igen. Fittttttthoraaaajävlaaaäckeeelsakeerrrr! Åh, vad jag hatar mig själv! Jag kommer aldrig kunna somna inatt, aldrig ngnsing. Vill bli nykter nu, ha money på luren och vara hos dig. Förlåt finaste du, att jag inte är/kan vara hos dig. Förlåt!
Allt som skulle bli sån bra night, jag som va så glad över att träffa dig. Ååååååååhh!